Aktuell forskning, utbildning och erfarenhetsutbyte
Aktiviteter
Svenska Lungcancermötet 5 – 6 maj 2026
I år hölls det Svenska Lungcancermötet på Sundbyholms slott i Eskilstuna.
Ett återkommande och uppskattat inslag är presentation av det gångna årets avhandlingar med lungcancertema. I år presenterade Nils Olovsson, Uppsala, Ella Eng-Eklund, Göteborg, Marcus Skribek, Stockholm samt Elinor Nemlander, Stockholm sina avhandlingar. Här följer korta sammandrag av deras fina arbeten.
World Conference on Lung Cancer 12 – 15 september 2026
2026 års World Conference on Lung Cancer kommer att hållas i Seoul.
Mer information om världskonferensen om lungcancer kommer att komma.
Svenska Lungcancermötet 2026
Svenska Lungcancermötet har anordnats sedan 1992 och är en viktig mötespunkt för lungcancerintresserade läkare och sjuksköterskor där aktuella studier redovisas och diskussion om utredning och behandling är centralt.
Mötet genomförs med stöd från läkemedelsindustrin och arrangeras av Svenska planeringsgruppen för lungcancer och Svenska Lungcancerstudiegruppens Insamlingsstiftelse i samarbete med Cancerakademin.
Svenska Lungcancermötet, 5 – 6 maj, Sundbyholms slott
I år hölls vårt 31:a Svenska Lungcancermöte på Sundbyholms slott i Eskilstuna. Programmet handlade bland annat om screening, målriktad behandling, oligometastastisk sjukdom och biverkningar- behandlingarnas baksida.
Nedan följer fyra populärvetenskapliga sammanfattningar av forskningsstudier vilka presenterades vid Svenska Lungcancermötet.
Svenska Lungcancermötet hölls på Sundbyholms slott i Eskilstuna
Nils Olovsson, Skandionkliniken, Uppsala
Respiratory motion management for proton and photon radiation therapy of small lung tumors
Hantering av andningsrörelse för precisionsstrålbehandling av små lungtumörer med protoner
Lungcancer är den globalt sett vanligaste orsaken till cancerrelaterad död och i Sverige så diagnostiseras 4500 nya fall per år. För patienter som diagnostiseras i tidigt stadium med en liten, välavgränsad, lungcancer utan metastaser kan kurativ behandling med stereotaktisk precisionsstrålbehandling ge väldigt bra kontroll av tumören. Precisionsstrålbehandling karaktäriseras av de höga stråldoserna som ges vid ett fåtal, oftast tre till fem, behandlingstillfällen.
Idag görs alla precisionsstrålbehandlingar med fotoner i form av högenergetisk Röntgenstrålning. Skulle dessa behandlingar istället kunna ges med protonstrålning så skulle de teoretiska fördelarna av bestrålning med laddade partiklar kunna nyttjas till att drastiskt reducera bördan på frisk vävnad.
De första protonstrålbehandlingarna av cancer gjordes på 1950-talet i Uppsala. Sedan 2015 är modern protonstrålbehandling tillgängligt på Skandionkliniken i Uppsala men hittills har inga behandlingar av patienter med lungcancer och inga precisionsstrålbehandlingar utförts.
Vid strålbehandling av lungtumörer är hanteringen av andningsrörelse mycket viktig och flera olika tillvägagångssätt har utvecklats. I den här avhandlingen undersöktes olika dosplaneringsmetoder för precisionsstrålbehandling som tar hänsyn till andningsrörelse. Vidare jämfördes konventionella behandlingar med fotoner mot strålbehandlingar med protoner. Särskilda bildtagningar med datortomografi och simuleringsstrategier användes för att undersöka de olika dosplaneringsmetoderna. Både behandlingar i friandning och under medan patienten håller andan undersöktes.
Resultaten visade att precisionsstrålbehandlingar skulle ge en garanterad dos i tumören för både foton och protonbestrålning i både friandning och med andningsuppehåll. Vidare visade resultaten att strålbehandling med protoner skulle ge en stor minskning i bestrålning av frisk vävnad runt tumörområdet. Slutsatsen är att med protonbestrålning skulle dessa patienter kunna ges en mer skonsam behandling.
Ella Äng Eklund, University of Gothenburg
Precision medicine in Non-Small Cell Lung Cancer, with a focus on KRAS mutations
Precisionsmedicin vid icke-småcelling lungcancer med fokus på KRAS-mutationer
Lungcancer är en av de vanligaste och dödligaste cancerformerna i världen. Hos ungefär en tredjedel av västerländska patienterna har en förändringar i genen KRAS, en mutation, så att det kontinuerligt signalerar till cellen att växa och dela på sig. Tidigare kopplades mutationer i KRAS till sämre prognos, men införandet av immunterapi (en ny sorts cancerbehandling) kan ha ändrat bilden.
För att ge rätt behandling till rätt patient behöver vi förstå när KRAS betyder något för prognosen och om det finns biomarkörer som förutser vem som har nytta av behandling med immunterapi.
Syftet med avhandlingen var att brett undersöka hur KRAS påverkar utfallet av dagens behandlingar, att hitta nya biomarkörer för immunterapi, att studera hur åldrande påverkar sjukdomsförloppet vid lungcancer samt att identifiera nya svagheter som kan utnyttjas i behandling.
Vi fann att KRAS-mutationer är kopplad till sämre överlevnad vid cellgiftsbehandling vid spridd sjukdom (stadium IV).
Samtidigt fann vi att patienter med KRAS-mutation och hög nivå av biomarkören PD-L1 (≥50 %) har bättre prognos vid immunterapi som ensam behandling.
Alla KRASmutationer beter sig inte likadant: varianten G12D svarade sämre på immunterapi än G12C och G12V. Vid lokalt avancerad sjukdom (stadium III) kunde den negativa effekten av KRAS vändas när immunterapi lades till efter kemo-radioterapi. I tidig, operabel sjukdom (stadium I–II) påverkade KRASstatus – ensamt eller tillsammans med tumörstorlek – inte överlevnaden.
Vi har även identifierat att kombinationen av mutation i KRAS och LRP1B är en möjliga prediktiv biomarkör för nytta av immunterapibehandling. Vi visar också i en åldrande musmodell att ATF4 överuttrycks i KRAS-muterad lungcancer, även hos människor, vilket driver tumörcellers rörlighet och överlevnad samt ett ökat beroende av glutamin – faktorer som hänger ihop med spridning och sämre överlevnad. Detta pekar ut nya behandlingsmöjligheter.
Marcus Skribek, Karolinska University Hospital
Strategies for Optimizing Immune Checkpoint Inhibition in Advanced Non-Small Cell Lung Cancer
Att optimera immunterapi vid avancerad icke-småcellig lungcancer – från steroidfrågan till prognostiskt beslutsstöd vid hjärnmetastaser
Immunterapi med checkpoint-hämmare har på kort tid förändrat prognosen för patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer. Trots detta kvarstår avgörande kliniska frågor: vilka patienter har störst nytta av behandlingen, hur påverkas effekten av samtidig medicinering, och hur ska patienter med hjärnmetastaser – en historiskt mycket utsatt grupp – behandlas?
Denna avhandling syftar till att optimera användningen av immunterapi i klinisk vardag. I den första studien analyseras betydelsen av kortisonbehandling i samband med immunterapi. Resultaten visar att kortison, när det ges av medicinska skäl och under kontrollerade former, inte försämrar behandlingseffekten. Detta har bidragit till ökad trygghet i kliniska beslut och motverkat en tidigare utbredd oro för att nödvändig symtomlindrande behandling skulle äventyra överlevnadseffekten.
En central del av arbetet fokuserar på patienter med hjärnmetastaser, som länge exkluderats från kliniska prövningar och haft begränsade behandlingsalternativ. Avhandlingen visar att immunterapi kan ge kliniskt meningsfulla behandlingssvar även i denna grupp. Vidare har ett nytt prediktivt och prognostiskt verktyg utvecklats och externt validerats. Verktyget integrerar kliniska faktorer och möjliggör en mer strukturerad och individualiserad riskbedömning hos patienter med hjärnmetastaser som behandlas med immunterapi.
Sammantaget bidrar avhandlingen med konkret, kliniskt förankrad evidens som minskar osäkerhet i behandlingsbeslut och stärker det individanpassade omhändertagandet av patienter med avancerad lungcancer. I ett behandlingslandskap som snabbt förändras krävs inte bara nya läkemedel, utan också bättre beslutsstöd och mod att ompröva etablerade sanningar. Denna avhandling är ett steg mot en mer precis, trygg och jämlik immunterapibehandling – även för de patienter som tidigare stått längst ifrån de största framstegen.
Elinor Nemlander, Karolinska Institutet
Early cancer detection through symptoms and signs
Tidiga signaler på cancer: hur symtom, kliniska tecken och vårddata kan bidra till tidigare diagnos
De flesta patienter med tidiga symtom på cancer söker först i primärvården. Samtidigt är många symtom som kan bero på cancer, till exempel trötthet eller hosta, mycket vanliga även vid helt ofarliga tillstånd. Detta gör det svårt för läkare i primärvården att avgöra vilka patienter som behöver vidare utredning.
Min avhandling handlar om hur symtom, kliniska tecken och information från vårdkontakter kan användas för att förbättra den tidiga upptäckten av cancer. Ett särskilt fokus ligger på primärvården, där många cancersjukdomar först ger sig till känna, ofta med ospecifika besvär. Genom att studera mönster i olika typer av data och använda nya analysmetoder, bland annat maskininlärning, undersöker avhandlingen hur läkare bättre kan identifiera patienter med förhöjd risk för cancer.
I avhandlingen ingår studier av flera olika cancersjukdomar och flera typer av datamaterial. En studie visar att maskininlärningsmodeller kan användas för att identifiera personer med ökad risk för lungcancer i en högriskpopulation med hjälp av data från en symtomenkät. En annan visar att modeller baserade på diagnoskoder från primärvårdsdata kan identifiera patienter med tjock- och ändtarmscancer. Avhandlingen visar också att nyupptäckt anemi är kopplad till en ökad risk för både cancerdiagnos och död inom 18 månader, vilket tyder på att blodbrist kan vara en viktig varningssignal i primärvården.
Resultaten kan på sikt bidra till bättre kliniska beslutsstöd i primärvården. Sådana verktyg skulle kunna hjälpa läkare att tidigare uppmärksamma patienter med hög risk för cancer och därmed förkorta tiden till utredning och behandling. Tidigare diagnos kan i sin tur förbättra möjligheterna till effektiv behandling. Avhandlingen tilldelades 2025 priset för årets avhandling av Svensk förening för allmänmedicin (SFAM).
Tidigare Svenska Lungcancermöten
Referat Svenska Lungcancermötet 2026 på Sundbyholms slott
I dagarna gick det trettioförsta Svenska lungcancermötet av stapeln på ett vårigt Sundbyholms slott. Sin vana trogen levererade mötet intressanta föreläsningar och diskussioner samt trevlig middag med traditionsenligt musikquiz av Gunnar Wagenius.
Referat Svenska Lungcancermötet 2024 i Marstrand
SLUSG firade 30 år den 16-17 maj i Marstrand. Strålande sol, sommarvärme och ett glittrande hav. Marstrand mötte oss från sin bästa sida när vi samlades till det 30-årsjubilerande Svenska lungcancermötet.
Referat Svenska Lungcancermötet 2023 i Visby
Visby visade sig från sin allra bästa sida dessa vårdagar, 11–12 maj, och det var med viss tvekan vi lämnade den nyvaket blommande Almedalen och steg in i kongresslokalen Wisby Strand.
Referat Svenska Lungcancermötet 2022 på Särö
Svenska lungcancermötet arrangerades i år 12–13 maj på ett vackert och blåsigt Särö. Efter mingel med kaffe och smörgås hälsades vi välkomna av Kristina Lamberg som berättade att det första mötet hölls för 30 år sedan, ett jubileum således!
World Conference on Lung Cancer
World Conference on Lung Cancer, 12 – 15 september 2026, Seoul
Lungcancerfonden utlysyr två stipendier på vardera 25 000 SEK till WCLC vilket hölls 12 – 15 september i Seoul. Stipendierna riktas framför allt till yngre kollegor.
Läs mer om världskonferensen om lungcancer på deras hemsida:
World Conference on Lung Cancer, 6 – 9 september 2025, Barcelona
Lungcancerfonden utlyste två stipendier på vardera 20 000 SEK till WCLC vilken hölls 6–9 september 2025 i Barcelona. Stipendierna riktas framför allt till yngre kollegor.
Reseberättelse från WCLC 2026
WCLC 2026 – viktiga nyheter inom lungcancer
En av årets WCLC-stipendiater var Marina Labor, lungläkare ifrån Linköping. Läs om hennes intryck av mötet i Seoul
Reseberättelse WCLC 2026
I september i år samlades över 8000 forskare, läkare, patientrepresentanter och andra engagerade inom lungcancerområdet i Seoul för World Conference on Lung Cancer (WCLC) 2026.